Så har jag då gjort något som jag nog aldrig har gjort i mitt vuxna liv någongång tidigare. Jag antog en fysisk utmaning. Det kan tyckas vara nån form av 40-årskris, kanske inte. I vilket fall som helst känns det som om det spelar någon roll.
Till saken, jag cyklade till Stockholm. 56 mil, 6 dagar. För den mer än vana cyklisten låter det kanske inte så mycket men för en vardagscyklist som mig kändes utmaningen gigantisk. Dessutom sista veckan i oktober.
Så här några dagar efter målgång kan kännar man sig märkligt tom. Kan liksom inte begripa den där krypande ångesten och nervositeten jag hade innan avresa.
Det dröjer nog innan jag kör 56 mil på cykel igen, men resan gav i alla fall mersmak. om inte annat så är det ju så att de där 15 km jag har till jobbet kommer att kännas rätt korta i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar