lördag 24 mars 2012

Den komplicerade vinsten

Debatten om vinstuttag i välfärden går högt. Många privata vårdbolag får många gånger berättigad kritik för att flytta vinster till skatteparadis. Ord som "caremabemanning" uppstår i syfte att beskriva hur vinstuttaget skapar usel kvalitet och vanvård. Det som jag tycker komplicerar detta resonemang är ju att även i verksamheter som inte är vinstdrivna havererar kvaliteten. Hittills har jag inte hört orden "torshällabemanning" eller "piteåbemanning" Man kan undra varför debatten kantrar så?

Grundproblemet ligger kanske inte just med vinsten i sig, även om den kan vara stötande. Första problemet är att väldigt få politiker och tjänstemän på arbetsgivarsidan kan beskriva vilken kvalitet som man vill ha. Följden av det är blir ju att när man väl upphandlar blir det rätt kassa avtal. Äldreomsorg är en kvalificerad och komplicerad verksamhet. Det finns en ganska stor kompetensbrist på arbetsgivarsidan och det är den som avgör om kvaliteten blir bra eller dålig. Oavsett om man upphandlar eller ej.

Det andra problemet tror jag att lagen om offentlig upphandling (LOU) driver på en utveckling som styr mot lägsta pris och s k  skall-krav, d v s villkor som måste uppfyllas för att man ska teckna avtal. Upphandlingssytemet som det utformat sig stödjer idag mer den som vill sälja, inte en kommun som vill köpa. Det systemet funkar kanske när man köper spik, men i kombination med kompetensbristen hos beställaren accelererar problemet. LOU behöver reformeras, där köparen (kommunen) sakligt och korrekt faktiskt kan beskriva vad man vill köpa och faktiskt också få köpa just det.

Kopplat till dessa två problem tycker jag att debatten om vinstförbud leder fel. En stilla undran är var man ska dra gränsen? Ska man inte tillåta vinst i äldreomsorg men tillåta det när kommunen upphandlar parkskötsel? Var ska gränsen för vinst dras? Varför ska PEAB i så fall få tjäna pengar när de bygger förskolan för barnen eller gruppboendet för de dementa? Det är ju skattemedel som kunde gått till vård och omsorg det med, eller? Ja, den debatten riskerar att kantra åt ett helt annat håll som inte kommer resultera i särskilt mycket konkreta förslag och förbättringar

Slutsatsen jag drar är att vi måste fokusera mer på kvalitet i verksamheterna, yrkesutveckling och arbetsmiljö än på den teoretiska debatten om vinst eller ej. Ska man upphandla måste man bestämma sig varför man gör det, vara tydlig med vad man vill åstadkomma. Samma gäller tvärtom, när man inte gör det ska man också vara klar över varför och vara tydlig med det. Om man väl sedan bestämmer sig måste man bli bättre på att följa upp avtalen så att man faktiskt får det man köpt.

Jag tror också att vi måste bli bättre på att se till att skattemedel går till det de är avsedda för. Skattemedel ska inte gå till vinster i skatteparadis, men att förbjuda vinst kommer inte leda till en bättre omsorg. Vi måste börja fokusera mer på innehåll är form. Båda två behöver ifrågasättas, men att bara diskutera formen för verksamheten leder inte välfärden framåt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar